EPD & Klimatdeklaration

Vad är en EPD?

EPD står för ”Environmental product declaration” och är en miljövarudeklaration av en byggprodukt enligt internationell standard. En miljödeklaration (dvs livscykelanalys på specifik produkt) görs i syfte att förmedla en transparent och jämförbar information. Desto mer specifika data som finns vid upprättandet av en EPD ger i slutändan en mer verklig bild av både produkten och den miljöpåverkan som byggnaden som den installeras i får. EPDn innehåller produktblad, metodval men även resultat av den LCA-bedömning som gjorts av miljöpåverkan.

När en EPD tas fram utgår man från en rad produktspecifika kriterier, som kallas för PCR ”Product category rules”. Dessa gör olika EPDer inom samma produktkategori jämförbara utifrån de faktum att de tagits fram enligt samma standardisering. Bedömningsgrunden måste alltså vara densamma från olika tillverkare, för att EPDer skall kunna jämföras.

EPDn ska granskas av en oberoende tredje part och är efter godkännandet giltig i upp till 5 år.

Varför är EPDer viktiga och hur kan de användas?

• Det övergripande målet med EPD är att tillhandahålla relevant och verifierad information för att möta olika behov.
  
  
• Det ger möjlighet till en mer rättvis bedömning mellan produkter.
  
  
• Den kan visa förbättring av produkten i miljösyfte över tid, men även relevant miljöinformation under hela tillverknings- och distributionskedjan.
  
  
• Att inneha en EPD för en produkt innebär inte att denna är miljömässigt bättre, men den kan användas i syfte att välja sådana produkter.
  
  
• De ger poäng eller bättre förutsättningar i certifieringssystem 
  
  
• När klimatdeklarationerna kommer få ett ”tak” så kommer EPDer vara viktiga för att klara kravet då generiska data har en högre miljöpåverkan då det är en genomsnittlig produkt med extra påslag gällande miljöpåverkan för att uppmuntra specifika EPDer.

Tillämpningen av EPDer är i dagsläget frivillig i Sverige, även om de sedan länge finns som ett EU direktiv i syfte att skärpa krav vad gäller deklaration av produkters miljöpåverkan. Marknadens behov av dessa livscykelanalysbaserade miljövarudeklarationer kan komma att öka markant inom en snar framtid dels som en vidareutveckling av hållbarhet inom branschen i form av upphandlingar där EPDer är oftare blir ett krav, dels i takt med att certifieringssystem och klimatdeklarationer driver frågan framåt med visualisering av utsläpp av tex koldioxid.

Vad är en klimatdeklaration?

EPD leder oss osökt vidare till klimatdeklarationer, eftersom dessa bland annat används i syfte att beräkna klimatpåverkan för nyproducerade byggnader. I januari 2022 träder en ny lag om klimatdeklaration för byggnader i kraft.

Vad innebär en klimatdeklaration?

En klimatdeklaration beskriver klimatpåverkan av en byggnad, lagförslaget begränsas till den klimatpåverkan som uppkommer under byggskedet. Här beräknas uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggplats och transporter i syfte att redovisa de utsläpp som uppförandet av byggnaden medför.

Krav på klimatdeklaration

Den 1 januari 2022 blir klimatdeklarationer ett lagstadgat krav vid uppförandet av nya byggnader. Införandet är en del av regeringens klimathandlingsplan och ingår i januariavtalet. Upprättandet och inlämnandet av en klimatdeklaration kommer att bli ett villkor för att erhålla ett slutbesked och görs till Boverket som blir tillsynsmyndighet. Rutin för inlämnandet är ännu oklart.

Kravet omfattar byggnader som ansöker om bygglov från den 1 januari 2022. Begränsning för och tolkning av vilka nybyggnader som omfattas av kravet finns reglerat och beskrivet hos Boverket. Andra typer av anläggningar än byggnader omfattas inte av kravet och inom byggnader så omfattas inte åtgärder som:

• Flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats
  
  
• Tillbyggnad av en byggnad
  
  
• Ombyggnad av en byggnad
  
  
• Ändring av en byggnad
  

Det finns också undantag för:

• Byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år
  
  
• Byggnader som inte kräver bygglov
  
  
• Byggnader för industri- eller verkstads ändamål
  
  
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring
  
  
• Byggnader som inte har större bruttoarea än 100 m²
  
  
• Byggnader som är avsedda för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet
  
  
• Byggnader med vissa statliga byggherrar
  
  
• Byggnader där byggherren är en privatperson som uppför eller låter uppföra byggnaden privat

Klimatdeklarationen kommer inte till en början att innebära ett krav på resultat, men Boverket arbetar just nu med en plan för tidpunkter och gränsvärden, på uppdrag av regeringen. Föreslagen tidpunkt för gränsvärde enligt Boverkets rapport är år 2027. 2027 föreslås även att ingående byggdelar ska utvidgas samt drift- och rivningsskede ska ingå i deklarationen.

Det ger utrymme för implementering av och rutiner för framtagandet av klimatdeklarationer och arbetet kan med fördel påbörjas redan nu!

Behöver ni hjälp med upprättandet av EPDer eller Klimatdeklaration?

Välkommen att kontakta oss. 

Samtliga bilder är hämtade från Boverket.
Creative Commons — Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell — CC BY-NC-ND 4.0